Kapitel 21- Glad och lycklig på alla områden i livet

Jag ligger i sängen och följer en solkatt som dansar uppe i taket. Morgonsolens strålar får något att blänka, och de tunna gardinerna vajar lätt av vinden från öppningen i balkongdörrarna. Solkatten dansar lätt och bekymmersfritt i taket. Jag skulle vilja dansa lika lätt och bekymmersfritt genom livet, tänker jag och suckar. Varför suckar jag? Jag går upp ur sängen, fram till balkongdörren, och öppnar den på vid gap. Jag vet vad den lätta sucken vill säga. Helt sedan jag var hos Theresia i går, har en gnagande känsla suttit inne i mig, tillsammans med tankar om hur jag ska få till att guida Angelica och Evy. En del av mig vill få det till, den andra delen vet inte hur det ska gå till, om jag kan guida och om de vill. Jag vill så gärna bara tro på att det kommer bli som jag önskar, men det känns inte helt lätt och enkelt. Suck!